Tidligere vinnere av Utdanningskvalitetsprisen for høyere yrkesfaglig utdanning
Oversikt over vinnere av Utdanningskvalitetsprisen for høyere yrkesfaglig utdanning fra 2019 til 2022.
Sist oppdatert : 6. mai 20242023
Fagskolen Kristiania
(teksten er på svensk)
En enig jury har utsett tilltaket från Kristiania professional college till vinnare av Utdanningskvalitetsprisen for høyere yrkesfaglig utdanning 2023. Juryns bedömning grundas på nominationens solida dokumentation av genomförda förändringar av undervisningsformer och dokumentation av uppnådda resultat. Tilltaket är ett gott exempel på hur metareflektion över lärandet kan medverka till förbättringar av utbildningen.
Bakgrunden för tilltaket är att resultat i Studiebarometeret har påvisat ett tydligt behov av förändring samtidigt som den kreativa reklambranschen efterfrågat färdigheter som självreflektion och kritiskt tänkande. Studenternas självmedvetenhet har utvecklats genom tilltaket och med det den egna kreativiteten. Tilltaket öppnar även för nya samarbetsformer på tvärs över grupper och årskullar, men också med arbetslivet, som ökar studenternas samarbetsförmåga. Därtill följs tilltaket genom ett aktionsforskningsprojekt inom yrkespedagogik vid Oslo Met.
Trots att juryn sakanar en redogörelse för hur tilltaket kan utvecklas vidare bedömer vi att det framstår som nytänkande och står ut genom sin beskrivning av hur studenternas lärande har utvecklats och förbättrats. Studenternas omdömen i Studiebarometern har ökat markant, och för fler indikatorer ligger de högre än det nationella genomsnittet. Därtill har avhoppen från utbildningen minskat. Som sådant är tilltaket ett bra exempel på att förnyelse inte behövrer kostsamma investeringar, utan att utveckling som höjer kvalitet och resultat kan komma av att man utvärderar sin egen praktik och metod -- vilket har överföringspotential inom all utbildningsverksamhet.
2022
Ingen vinner
(teksten er på svensk)
De nominerade projekten visade alla vissa, men olika, tecken på goda kvaliteter. Projekten uppfyllde i viss grad krav på förankring och behov i arbetsliv, medverkan av studenter i projektets utveckling, gedigen planering, innovationskraft gällande pedagogiska metoder, arbetssätt eller utbildningens innehåll, internationalisering, utvärdering eller spridningseffekter inom eller utanför den egna organisationen. Juryens etterlatte inntrykk er at flere av nominasjonene nok kunne vært vurdert høyere hvis det hadde vært tydeligere dokumentasjon knyttet opp mot kriteriene, samt bedre kvalitetssikring av nominasjonen men juryns bedömning är att inget av projekten kunde påvisa att samtliga krav för utdannelsen är uppfyllda. Därför gör juryn den bedömningen att priset inte bör tilldelas någon av de nominerade i år.
Juryn motiverar sitt ställningstagande genom att samtliga krav för kvalitetspriset ska vara uppfyllda och behandlade i ansökan. I nomineringen bör därför belägg för att kraven är uppfyllda tydligt framgå. Därför bör nominerade projekt vara genomförda och utvärderade. I utvärderingen bör det även framgå vilken effekt och vilket mervärde insatsen har genererat. Juryn kan konstatera att ingen enskild nominering uppfyller samtliga krav.
I juryns begrunnelse fördes en diskussion om att premiera det av god kvalitet som fagskolan har bidragit med och som ligger utöver det förväntade, så att priset inte premierar en teknologi, utdannelseinnehåll eller en pedagogisk ansats som må ligga i framkant, men som är vanligen förekommande inom faget. Mot den bakgrunden rekommenderar juryn att det särskilt bör framgå av beskrivningen vad den nominerade fagskolan har bidragit med och vilket värde insatsen ger utöver vad som kan förväntas, för att studenterna i högre grad ska nå utdannelsens mål och vesentligen bidra til utvikling og forbedring av studentenes læringsutbytte.
Juryen konstaterer at ingen av nominasjonene oppfyller samtlige krav og juryen konkluderer med at prisen ikke deles ut i 2022.
2021
Fagskolen i Viken
«Observasjons- og vurderingskompetanse i helsetjenesten», Fagskolen i Viken.
Det er et initiativ, der er rettidigt imødekommer behovet for efteruddannelse indenfor sit virkeområde. Målgruppen for uddannelsen er fagarbejdere i branchen mfl. Uddannelsen er en hel uddannelse med 6 moduler a 10 stp og samtidig fleksibel.
Projektet er en investering i kompetenceudvikling i branchen med henblik på at styrke kvaliteten af de videregående erhvervsuddannelser. Udviklingen af projektet er baseret på både erfaringer og aktuel forskning. Flere studerende, et erhvervsliv med behov for fleksible uddannelsesløsninger og lærernes ønsker om øget kvalitet og øget kompetencer indenfor fagområdet har bidraget til initiativet.
Det er positivt, at uddannelsestilbuddet har været baseret på virksomhedernes og medarbejdernes behov for kompetence og er baseret på de nationale, regionale og lokale erklærede behov. Desuden kom behovet fra arbejdslivet til udtryk for, at der skulle lægges vægt på fleksible løsninger. Uddannelsen er derfor online med samlinger. Uddannelsen fokuserer på praktisk simulering og færdighedstræning og dele heraf kan udføres på arbejdspladsen under opsyn.
Tiltaget vil være et vigtigt bidrag til at opdage sygdom og forværring af sygdom på et tidligt tidspunkt. Tidlig opdagelse af sygdom og/eller forværring af kronisk sygdom kan bidrage til tidligere behandlingsstart, hvor patienten er, og dermed forhindre unødig indlæggelse i specialsundhedsvæsenet. Patienter på hospitaler, plejehjem og i hjemmebaserede tjenester udsættes også for akut sygdom og forringelse af helbredet som følge af alderdom, kroniske lidelser og lave funktionsniveauer.
Juryen har også lagt vægt på, at uddannelsen har stort fokus på simulering og færdighedstræning. Undersøgelser viser, at simulering hjælper eleverne med at se kompleksiteten og etablere en forståelse af læring. Simulering kan være et godt potentiale i læring, når det giver eleverne mulighed for at øve realistiske begivenheder i et miljø, hvor de kan få mulighed for at vurdere forskellige sammenhænge i faget. Gennem øget observation og vurderingskompetence, færdighedstræning og simulering i uddannelsen får eleverne kendskab til eget ansvarsområde, indsigt i kvalitet i egen professionel praksis og fokus på patientsikkerhed.
Det overordnede mål var at udvikle en erhvervsskoleuddannelse til sundhedspersonale inden for klinisk observation og vurderingskompetence, der vil bidrage til øget sikkerhed i erhvervets udøvelse, øget servicekvalitet og forbedret patientsikkerhed. Endvidere skal uddannelsen bidrage til en passende anvendelse af ressourcer og kvalifikationsudvikling for den relevante erhvervsgruppe. Juryen vurderer, at målet er indfriet.
Juryen ser, at uddannelsen giver mulighed for at skabe overførselsværdi, så flere uddannelser og faggrupper kan arbejde sammen.
Det er en vigtig samfundsopgave at sikre kompetencerne indenfor fagområdet for at bidrage til tidlig opdagelse af helbredsudsving og tidlig diagnose. Kvalificeret personale udgør den vigtigste ressource i sundhedsvæsenet og bidrager til at opbygge et godt fagligt tilbud i sundheds- og omsorgstilbuddene.
Dette viser alt i alt, at “Observasjons- og vurderingskompetanse i helsetjenesten” har fundet en vindende måde at styrke kvaliteten på de videregående erhvervsuddannelser inden for helsetjenesten.
2020
Fagskolen Hordaland
«Eg e-lærer», Fagskolen Hordaland.
Juryens begrunnelse: Et initiativ som ligger i tiden og møter behovet for en digitalt oppdatert høyere yrkesfaglig utdanning. Ved at det retter seg mot den yrkesgruppen som har en nøkkelfunksjon i all læring, har dette initiativet alle forutsetninger for å spre seg til alle fag og typer yrkesfaglig utdanning.
Prosjektet er en satsing på økt digital kompetanse hos skolens lærere for å heve kvaliteten i høyere yrkesfaglig utdanning. Prosjektet er utviklet på grunnlag av erfaring så vel som relevant forskning. Flere studenter, et næringsliv som trenger fleksible utdanningsløsninger, og lærernes ønske om økt kvalitet i den digitale undervisningen har vært medvirkende til initiativet.
Som et første skritt har skolen investert i mer moderne utstyr og nye digitale verktøy, noe som har gitt bedre tekniske forutsetninger for nye læringsmuligheter. Neste skritt var å styrke den digitale kompetansen og den fagdidaktiske bruken av IKT hos undervisningspersonalet. I tillegg til økt kompetanse blant lærerne har skolen gjennom dette initiativet kunnet tilby flere digitale kurs og fleksible utdanninger som har gitt nye studenter og studenter på andre steder mulighet til å ta ulike utdanninger. Det har også blitt startet opp utdanninger i nye fag, for eksempel «Trening på uønskede hendelser og nestenulykker med virkelige caser» og «Eg e-lærer maritim».
Som et resultat av et aktivt og nært samarbeid med det lokale næringsliv har bedrifter blant annet deltatt aktivt i undervisningen med for eksempel forelesninger eller i digitale klasserom. Studentaktive metoder som webinarer, samskriving og videoforelesninger har motivert til felles læring. Studentene har også bidratt til å utvikle den digitale undervisningen gjennom evalueringer i løpet av prosjektet. Og sist, men ikke minst, har prosjektet styrket læringen i lærerkollegiet og skapt refleksjon omkring hva utdanningskvalitet er, samtidig som det har blitt klart hvilke begrensninger og muligheter som ligger i digitale undervisningssituasjoner.
Flere prosjekter på skolen fokuserer på e-læring i ulike fag, og takket være dette initiativet har skolen fått i stand samarbeid med et stort antall skoler. Dette viser at prosjektet har funnet vinneroppskriften for økt kvalitet i høyere yrkesfaglig utdanning.
2019
Fagskolen Oslo og Akershus
"Digital samhandling", Fagskolen Oslo Akershus.
Prosjektets faglige begrunnelse ligger i utvikling av undervisningsforløp, som har til formål å lære studentene om Integrated Concurrent Engineering (ICE), som er en viktig og moderne metode, som blant annet brukes i byggeprosesser. Som sådan imøtekommer prosjektet arbeidslivets behov. Tiltaket har vært knyttet til et masterstudium i yrkespedagogikk på OsloMET, designet som aksjonsforskning.
Alle faser av tiltaket er gjennomført i samarbeid mellom studenter, ansatte og arbeidsliv. Det er blant annet foretatt før- og etterundersøkelser basert på kvalitative intervjuer med arbeidslivsrepresentanter, og tiltaket fremstår meget velorganisert, godt forankret og systematisk. ICE-metoden er opprinnelig utviklet i USA og en faglærer har vært på sertifiseringskurs på Stanford University og har etterpå fulgt en virksomhets arbeid med ICE i praksis gjennom et år.
Kjernen i prosjektet har vært å utvikle en didaktikk, inkl. omfattende begrepsavklaring og utvikling av ny faglig terminologi. Metoden setter studentene i stand til å delta i og lede ICE-prosesser og prosjektet er unikt, da studentene ikke tidligere har kunnet tilegne seg denne kunnskapen og kompetansen. Faglig er det nytt også å gå fra 2D til 3D-modellering. Vesentlig her er også det å lære å samarbeide på tvers av fag/bransjer - og å gå fra passive deltagere i byggmøter til aktive deltakere og ledere.
Juryen vurderer at studentene gjennom dette lærer å samarbeide på bakgrunn av tillit og felles avgjørelser, hvilket er viktig i arbeidslivet. Det er etablert et samhandlingsrom for samarbeid med virksomheter og selve bygge-, anleggs- og eiendomsbransjen (BAE), som fra før benytter ICE. Studentene arbeider i tverrfaglige team med relevante verktøy, som de vil møte i arbeidslivet, og læringsutbyttet er vesentlig forbedret. Det har også vært en særlig kvalitetsoppfølging via Learning Space Rating System (LSRS)-metoden i forhold til selve læringsmiljøet. Tilbakemeldingen fra studenter i jobb er god, de er i stand til å delta i og lede ICE-prosesser.
Siden ICE-prosessen hittil ikke har vært en del av fagskoleutdanningen i Norge, finner juryen at tiltaket bidrar med nytenkning som kan øke fagskoleutdanningens kvalitet og relevans, fordi studentene nå får mulighet til å tilegne seg kunnskap og kompetanse som ikke før har vært mulig. ICE-prosesser er relevant for alle fagdisipliner som er involvert i byggeprosjekter, og etterspørselen etter kompetanse til å delta i og lede slike prosesser vil derfor sannsynligvis øke.